Låskista ytterdörr: vad skiljer den från innerdörr

På utsidan kan en låskista i en ytterdörr se ut nästan som den i en innerdörr: en stolpe i dörrkanten, ett trycke och ett hål för nyckeln. Men uppgiften är en helt annan. Innerdörrens låskista ska hålla dörren stängd. Ytterdörrens ska hålla den låst när någon försöker ta sig in. Det märks i delarna, i måtten och i reglerna kring vem som får byta vad.

Regeln är det som låser

Den viktigaste skillnaden är regeln. En fallkolv hålls ute av en fjäder och trycks in när dörren stängs. Den håller dörren stängd men låser den inte. En regel kan däremot bara flyttas med nyckel eller vred. När den väl är utskjuten i slutblecket hålls den kvar av mekanismen i låshuset.

På innerdörrar saknas regeln ofta helt, eller så är den kort och tunn eftersom den bara ska markera att en toalett är upptagen. På ytterdörrar är regeln längre, kraftigare och går djupare in i slutblecket.

Fler skillnader

• Kraftigare låshus. Ytterdörrens låskista har tjockare plåt och delar som tål mer belastning.
• Cylinder eller tillhållarlås. Regeln styrs av ett lås med nyckel, inte bara av ett vred.
• Starkare slutbleck. Slutblecket i karmen är en del av skyddet. Det är stålplattan som kolvarna går in i, och den gör dörren svårare att bryta upp.
• Flera låspunkter. En del ytterdörrar har låskistor som låser på flera ställen längs dörrkanten samtidigt.
• Annat dornmått och centrumavstånd. Måtten skiljer sig ofta från innerdörrens, så delarna går sällan att byta mot varandra.

Varför entrédörren är viktig i lägenheter

Brå beskriver att inbrott i villor oftast sker genom ett uppbrutet fönster eller en bakdörr, medan intrånget i lägenheter oftare sker via entrédörren. För den som bor i flerbostadshus är alltså lägenhetsdörren och dess låskista den viktigaste delen av skalskyddet.

Det betyder inte att en ny låskista löser allt. Dörrbladet, karmen och slutblecket samverkar. En kraftig regel hjälper inte om karmen är svag eller om det finns en stor springa mellan dörr och karm. Stöldskyddsföreningen nämner brytskydd, som gör det svårare att komma in med ett brytverktyg i springan, och låsskydd för den som har brevinkast i dörren.

Krav från försäkring och fastighetsägare

Ytterdörrens lås omfattas ofta av krav som innerdörrens inte gör:

• Försäkringen. Om du omfattas av särskilda lås- och larmkrav framgår det av ditt försäkringsbrev. Stöldskyddsföreningen råder att kontrollera att låset är godkänt enligt deras normer, och det kan vara en förutsättning för full ersättning vid inbrott.
• Fastighetsägaren eller föreningen. Lägenhetsdörrar kan vara brand-, ljud- eller inbrottsklassade, och då får låset inte bytas hur som helst. Hör alltid med hyresvärden eller föreningen först.
• Brandskyddet. Storstockholms brandförsvar beskriver hur ett flerfamiljshus delas in i brandceller där varje lägenhet är en egen cell. Ett ingrepp i lägenhetsdörren får inte försämra den funktionen.

Om du funderar på att byta

1. Ta reda på vem som äger dörren. I hyresrätt är det hyresvärden, i bostadsrätt avgör föreningens stadgar.
2. Läs ditt försäkringsbrev och se om det ställer krav på låset.
3. Mät dornmått, centrumavstånd och stolpe, och fotografera låskistan.
4. Om dörren är klassad: låt bytet göras av någon som kan intyga att klassningen finns kvar.

Tecken på att ytterdörrens låskista behöver ses över

• Nyckeln går tungt även när dörren är öppen.
• Regeln går inte ut hela vägen.
• Trycket hänger eller fjädrar inte tillbaka.
• Du måste lyfta eller trycka på dörren för att kunna låsa.

De två sista punkterna handlar oftare om att dörren har satt sig än om själva låskistan. Läs mer i kapitlen om slutbleck och om låskolvar som fastnar.